Strömavbrott

Det blev inte alls som jag hade tänkt mig idag då det visade sig att vi hade ett annonserat strömavbrott från klockan åtta till klockan tolv (suck, snacka om att bo på landet). De håller på och lägger någon ny ledning som ironiskt nog ska se till att vi får mindre strömavbrott (vi har 1-2  om året tyvärr), så nu behövde de stänga av elen. Har stått en lapp på kylen om det i två veckor men jag och min familj hann ändå glömma bort det. När elen går så funkar ju verkligen ingenting – det gick inte att duscha efter min löptur, hästarna kunde inte gå i skritten, det gick inte att se ordentligt i stallet osv. Så jag gjorde snabbt om dagens planer lite, fick börja med ett dopp i poolen istället för dusch. Sen släppte jag ut hästarna direkt och mockade de boxar som har fönster och som det var ljust i. Sen dess har jag och Philip målat, i ca 3 h har vi stått i stekande sol vid skritten och plågats haha. Det går inte riktigt att rida i den här värmen heller så vi får fortsätta måla efter lunch och så får jag rida i eftermiddag. Mockade gjorde jag vid tolv när elen kom tillbaka.
Det blev helt enkelt en omkastad dag men det funkar det med. Blir nog sent ikväll dock när jag ska rida alla hästarna. Men det får man ta!

Gårdagens övningar

Igår jobbades Cantara och Guinness över dessa övningar. Basic som vanligt men i alla fall.
  • En fem bom lång cavaletti varav tre upphöjda bommar.
  • Två sockerbitshinder där jag varierade galoppsprång, gick på allt mellan 4 och 8.
  • En oxer med en korrigeringsbom i vänsterkanten.
Cavalettin tycker jag är bra för att känna att hästarna är framme till bettet och jobbar rätt med ryggen. I så fall så sänker de huvudet en aning och jobbar på väl framåt (har rätt lågt mellan bommarna). Sockerbitshindren jobbar jag på flera olika sätt med. Dels på volt där det handlar om att hästarna formar sig kring skänkeln både före, över och efter – alltså inte rätar ut sig och lever sitt eget liv för att det är ett “hinder”. Sedan varierar jag galoppsprång där det är viktigt att hästarna är lydiga och rakriktade. De måste svara fram och tillbaka men får inte vingla i mellan. Sen rider jag även snett igenom och byter galopp över sockerbitshindren och där ligger vikten i att hästen väntar på mina signaler och inte gör sitt eget byte, utan får det fint över hindret. Oxern ser ut som den gör då en av hästarna drar sig lite mot vänster och därför jobbar jag på att korrigera bort det. En bom som en hjälp på vägen kan vara bra. Den finns som ett stöd och förhindrar att hästen sneddar över hindret eller drar sig åt det hållet.
Efter att ha varit i stallet hela dagen beställde jag hemma massa fina produkter från glamma.se

Tävlingsterminen spikad

Under lunchen har jag och mamma planerat tävlingsterminen – i princip alla Quidams tävlingar är spikade fram till mars och de andra har också ett rätt solid schema, sen kan det förstås bli lite små ändringar. Men känns bra, fokus ligger på ett antal viktiga tävlingar under inomhussäsongen och resterande är uppbyggande inför detta. Vi har ringt runt och kollat upp med vänner om underlagen på de ställen vi själva inte har varit  och lagt in det i beräkningarna, så att man förhoppningsvis inte blir negativt överraskad väl på tävling.
Annars så har mina planer för dagen fått ändras då det nu regnar ute och då inte går att måla. Så gjorde lite “pappersarbete” (haha man låter så seriös när man säger så) – faktureringar osv. Nu får det bli en lite slapp eftermiddag inomhus istället, ganska välbehövligt dock efter de senaste dagarna.

Lite allmänt om uteritter och annat

Kul att så många av er tyckte att Charlotte var fin på filmen! Det var ju faktiskt första filmen jag visar här på bloggen där jag rider henne. Själv är jag frälst men det vet ni nog redan om. Det är en fantastisk häst! 🙂
Idag så fixade jag stallet med fodring, mockning, skrittmaskin & utsläpp på morgonen. Har haft turen att mamma tagit morgonsysslorna i stallet i nästan en veckas tid. Själv säger hon att hon tycker det är kul så länge hon har tid och jag tackar och tar emot! Jag pluggar ju som sagt gärna på nätterna och sover på förmiddagarna så har fått lite skev dygnsrytm. I går satt jag “bara” uppe till halv två och var helt död på förmiddagen för att jag var uppe och tog stallet på morgonen, haha.
Pallrade mig ut för att rida på eftermiddagen och då piggnar man ju till! Charlotte & Quidam fick sig varsin tur ute på grusvägarna. Jag lägger mycket av träningen på just grusvägarna nu då de är så bra att rida på för tillfället, så hästarna går nog 2-3 pass/vecka ute nu. Hästarna jag har för tillfället är dessutom relativt ridbara även ute och jag kan “trimma” även när jag jobbar dem ute i naturen. Det är ju lite från häst till häst vad de har psyke. Tex Estelle kunde jag inte jobba på ett avslappnat sätt när jag red ute ständigt i nya naturmiljöer. Att trimma på ett fält kunde vara ok för att de då efterhand under passet vande sig vid “atmosfären” men att rida ut i skogen där det hela tiden blev något nytt runt omkring fungerade inte, och så är ju vissa hästar. Jag tror inte alla hästar har en fallenhet för att jobbas i skog och mark. Däremot tror jag att alla hästar kan lära sig, det beror bara på hur mycket ork och tid man är beredd att lägga. För mig är det en grundläggande sak att hästarna ska kunna ridas ut, däremot prioriterar jag inte att få hästen att jobba helt avslappnat ute i skog och mark framför att trimma på banan. Steget från att kunna rida dem ute till att kunna arbeta dem ute på precis samma sätt som på banan är ofta mycket större än att bara lära dem att “rida ut” så att säga. Det tar mycket tid, vilket är tid som tas från annat arbete, att få tex en häst som Estelle att jobba helt avslappnat ute i skogen. Och det är tid jag hellre lägger på annat, då man oftast med en häst som tex Estelle måste jobba på att få dem avslappnade även på banan. Jaja, det blev lite flummigt men hoppas ni förstår vad jag menar! De hästarna jag har nu, dvs Quidam, HQ, Charlotte & Cassique (Wills vet jag inte hur han är att rida ut än) är alla hästar som kan jobba mer eller mindre lika bra ute i naturen som på banan. Vilket är väldigt skönt!

Bergsgetter

Wills & Classe lever verkligen livet nu under sina vilor. De verkar trivas så himla bra med varandra. Som jag berätta förut så står de och äter hö som Lady & Lufsen, ur den andras mun. Tajta är de i alla fall! Wills har även blivit en riktig bergsget. De har ett “berg” i sin hage och Wills klättrar upp där varje dag och står och tittar ut över “sina ägor” haha. Jag kommer ihåg att Fifa (en av våra egna uppfödningar) och Lillen (Wild at Heart T, en av mina gamla ponnyer) gick tillsammans i en annan hage och var lika tajta som Wills och Classe. Även dom hade ett berg i sin hage och VARJE dag klättrade Fifa upp där, en hel vinter. Men problemet var att han inte vågade gå ner. Man fick själv klättra upp och skrämma eller släpa ner honom för han vågade inte själv. Man trodde att han skulle lära sig men icke!
Som tur är så har Wills inga sådana problem. VI hade en period då de inte kom när man visslade på dem och det var dags att gå in, vilket är rätt irriterande då de går i en riktigt stor hage. Men med lite havrehinkar några dagar så har det löst sig verkar det som!
Här stod jag och ropade och hästarna stod och slappade långt där borta, inget intresse alls av att komma in!